Svenska B - Språkhistoriaseminarium
Seminarium är ett redovisningssätt, precis som till exempel prov och hemprov. Istället för att man skriver ett helt arbete om uppgiften i fråga, så diskuterar man muntligt. När man diskuterar sitter man i gruppen om 4-6 deltagare (oftast). Deltagarna är vanligtvis från samma klass, men i vissa arbetsområden brukar vi bland med parallellklassen. Läraren som håller kursen finns också med under seminariet för att hjälpa till att föra diskussionen framåt (läraren brukar även skriva ner vem som säger vad, så att det ska underlätt att komma ihåg när ett betyg ska sättas).
Betyg får man på det man säger under seminariet, och det är inte den som pratar mest som får bäst betyg, utan den som säger "bäst" saker som är relevanta för ämnet.
För att ge dagens seminarium som ett exempel:
I kursen svenska B har vi ett arbetsområde kvar, och det är om språkhistoria. Vår klass, tillsammans med kursläraren bestämde tidigare att vi ville ville redovisa arbetsområdet i seminarieform. Vår lärare gav oss ett papper med olika texter som vi skulle läsa igenom och vi fick även diskussionsfrågor till seminariet i förväg. På så vis kunde vi veta vad vi skulle läsa på om för något. Frågorna vi hade idag var:
- Vilka likheter och skillnader hittar du i textutdraget från Bröderna
Lejonhjärta?
- Vilken grund ger dina iakttagelser för att stödja de olika teorierna om
öst-och västnordiska respektiv fastlands- och önordiska?
- Hur kommer det sig att de nordiska språken har utvecklas på de olika
sätt de gjort?
- Vad har den språkliga utvecklingen betytt för de enskilda länderna och
för nordiskat samarbete?
- Hur ser du på framtiden för de nordiska språken?
Alla i seminariegruppen läste då på till seminariet på egen hand med hjälp av olika källor (internet, litteratur etc.) och var väl förberedda och hade kanske till och med ett diskussionsunderlag. Idag bestod vår grupp av 4 personer + 1 lärare, vilket jag anser är en lagom stor grupp. Innan vi började diskussionen frågade läraren hur vi ville lägga upp seminariet och vi valde at gå efter de diskussionsfrågor vi fått.
En i gruppen börjar att få ordet, därefter är diskussionen igång och men försöker få alla i gruppen aktiva, så att alla får säga vad de vill. Om någon får ordet färre gånger än alla andra, bryter läraren in och låter denne få ordet. När läraren tycker att man har behandlat klar en fråga (eller om diskussionen avtar) går man vidare till nästa.
Hur långt ett seminarium är är olika beroende på hur många man är och vad det handlar om. Idag var vi bokade en timme, men seminariet varade vara i cirka 45 minuter. När alla känner sig nöjda med sin prestation (och läraren är nöjd) så kan seminariet avslutas. Läraren skriver därefter in ett betyg i boxen på den kunskap man visat genom diskussionen.
Som Emelie nämnde i sitt inlägg, kan man komplettera om man inte är nöjd med sitt betyg. En komplettering efter ett seminarium brukar vara i form av en skriftlig, enskild diskussion av samma ämne.
Hoppas att detta var begripligt, annars är det bara att fråga. Förresten tror jag att detta redovisningssätt är ganska typiskt för Falu Fri när det gäller på gymnasiet, men på högskolan är det allt vanligare. Därför är det bra att öva sig på det om man vi vill läsa vidare sen.
/ Linnéa Bäck
